Vi har fått nya grannar.
De är rätt många, och jag pratar med dem varje dag.
Här är en av dem. Ni kan se hur nära inpå oss de är - en av våra staketpinnar syns i förgrunden.
Kommer på mig själv med att titta ut genom fönstret allt oftare - för att se var de befinner sig, och vad de gör...
...men de gör ju samma saker hela tiden - betar, idisslar, lunkar runt...
Var bara tvungen att hämta kameran imorse när jag släppte ut gräddbullen på morgonkissrundan! Kor i gryningsljus...
En halvtimme senare; kor i morgondis...
Nej, nu ska jag sluta. Ko-lossalt insnöad man kan bli, då...
Annars har det varit en lugn helg.
Mat har lagats i vanlig ordning. Fredagens fläskfilégryta blev pimpad med lite nyskördade lingon. Gott & mycket vackert!
Söndagen blev faktiskt en soppedag. Ja, jag vet - det skulle ju bli soppemåndagar här, men det blåste och regnade ute hela dagen, så vi kände för att äta soppa - extramysigt att kura över en soppskål & tända ljus, då!
Tog en bild medan soppan puttrade på spisen:
Oj!
Det gick visst inte så bra...
Här är en del av ingredienserna, i alla fall:
Vad blev det av detta, då?
Jo:
Tom Ka Gai - thailändsk kycklingsoppa efter recept från Persilja!
(De sålde kycklingfiléer jättebilligt i lokala ICA-affären, nämligen...)
-Mycket god soppa!
Det är ju meningen att jag ska virka en halsduk - har inte vågat börja än.
Eller rättare sagt; jag har inte hittat de färger på garn som jag vill använda.
Hur som helst, så skulle jag iallafall nysta garn av en härva ullgarn som jag köpt. Har fått låna en garnvinda av mamma. Så mycket lättare att använda jämfört med stolsryggen som det annars brukar bli!
Nu när jag ser bilden, måste jag ju bara visa ett av mina loppisfynd från i somras:
En gammal bakelit-telefon!!
Fullkomligt ääälskar den!
(Telefonnumret är inte vårt - lappen satt på när jag köpte den!)
Vilken känsla att lyfta luren (tuuung!), och sedan slå telefonnumret med nummerskivan!!
För att inte tala om när den ringer!!
Ett härligt, genomskärande ljud som det inte går att missa!! Sedan plingar det lite när man avslutat sitt samtal och lagt på luren - MYSIGT!!!
Kan inte hjälpa det; men jag är helt såld på den!
Vad lite det behövs för att man ska bli glad, egentligen.
Persilaj
6 oktober 2008 09:25
Jag älskar kor. Vi ser kor också fast de är inte lika vackra som era kogrannar. Våra är biffkor med hår och de ser mycket manligare och tjuraktigare ut än era vackra svartvita skönheter. Med det är kor iallfall. Härligt att ha kor som glor så nära! Vad säger gräddbullen? Hon matchar ju! Vad kul att du lagade Tom Ka Gai! Visst är den god! Mums. Det blir den hos oss idag.
rosalucia
6 oktober 2008 10:03
Ååa vad många härliga bilder!!! Morfar hade kor när jag var liten..vilka mysiga minnen som dök upp!
För att inte tala om maten..nästan känner hur gott det luktar!!
Telefonen-Vilket FYND!!
http://rosalucia.bloggagratis.se
winnerhorse
7 oktober 2008 13:21
Men mynta, vilka fina grannar! Och du telefonen - visst luktar den bakelit också? Den doften kommer man aldrig att glömma. samma som när man luktade sig till stencilerna i skolan, kommer du ihåg? Nästan som ätticka...those were the days.
Min mellersta dotter har många särdeles förmågor, en är att hon kan "tala" med kossor. Detta var i Skåne, hon radade upp alla kossor på rad, fan trot, men hon gjorde det flera gånger, magiskt. Så fort min mamma kom, som är rädd för kossor så stack dom åt alla olika håll, själv smög jag fram och då stod dom kvar. Ägaren hade aldrig sett något liknande. Spooky!
Helena
7 oktober 2008 17:17
Muuu på dig då ;)
När jag ser kor kommer jag å tänka på min å mannens tält semester för många år sen.En morgon vaknade jag av ett frustande å blåsande utanför tältduken. Jag väckte mannen och trodde på allvar att vi fått någon äckel gubbe som stod utanför tältet å höll på. Sakta drog mannen ner dragkedjan på tältduken å in på oss stirrade ett par stora bruna ögon på oss.Bara en koooo som rymt från hagen brevid.Ha ha ha
http://minblogg-jag.blogspot.com
Maria
7 oktober 2008 20:41
Vilka härliga nya grannar du fått! Jag gillar kossor, snacka om ett laid-back liv alltså.
Fläskfilégrytan såg mumsig ut...kanske du bjuder på ett recept??
http://galtoroad
Lisa Persson
8 oktober 2008 08:53
*LER* du har kor och jag mina höns.
Det är så härligt med djur.
Sen dina bilder är helt otroligt vackra måste jag säga. En mysig blogg har du.
Mvh Lisa Persson
http://unikajag.se
Mynta
8 oktober 2008 11:10
Persilja: Ja, visst är kor mysiga? Så harmoniska, liksom. Vår gräddbulle blir liite nervös och kan börja skälla om de kommer föör nära, eller för väsen...
Ang Tom Ka Gai: Jag tror jag "oskadliggjorde" den färska chilin alltför ambitiöst - saknade hettan. Tog nämligen bort både frön och mellanväggar. Nästa gång låter jag nog mellanväggarna sitta kvar...
Rosalucia: Då har du t o m fått KLAPPA kor hos din morfar? Lyckliga du!
Winnerhorse: Nej, jag känner ingen "bakelit-doft"! Kanske tidens tand har eliminerat den?
Ååh - stencilerna i skolan - jag Äälskade doften!! Precis som doften av en "riktig" tuschpenna! (Man kanske har anlag för att bli sniffare??) Du och dottern måste ju ha "cow-whisperer-gener" i blodet!! Kanske en ny karriär??
Helena: Tur det "bara" var en ko!! Men kor är inga smådjur, heller - jag har full respekt för dem! Ingen man skulle vilja bli ovän med...!
Maria: Visst - kor är helsköna! Deras livsinställning smittar av, liksom!
Klart du ska få recept på fläskfilé-grytan!
Lisa: Tack för de vackra orden - sånt värmer!
Vad är det för sorts höns du har? Låter mysigt, ju! Bor du på en gård? (Eller är det grannen som har höns?)