...som jag ser fram emot!!
Vi firade in det nya året med min syster & våra små familjer.
Allt blir plötsligt så mycket festligare så fort man kommer till systern och hennes hus & familj!
Kolla bara nyårsdukningen:
- Rena rama nobelmiddagen!
Syster & hennes kära make bjöd på en väldigt smakrik förrätt:
Räkor, granatäppelkärnor, hackad chili, gurka...en riktig aha-upplevelse för smaklökarna!
På bardisken i köket stod världens sötaste lilla gran.
...och lite längre bort vid matplatsen världens coolaste gran (4 meter hög!):
På bardisken fanns även denna helt underbara glaskupol:
Inuti stod en ängel och en hyacint i vacker kruka.
Syster hyser en speciell kärlek till afrikanskinspirerad inredning.
Denna gigantiska lykta mötte oss precis innanför entrén:
Den gav ett vackert ljusspel på den vita väggen bakom.
Den numera utflugna sonens rum har börjat få en afrikansk (marockansk?) look:
Lapptäckes-kelimmattan under bordet är väl helt underbar?
Notera även den fint ornamenterade plåtlampan i taket!!
I år hade vi med oss en annorlunda "nyårsraket".
Den var helt tyst och alldeles makalöst vacker; en himmelslanterna:
...tyvärr har jag ingen bild på själva uppsläppet, eftersom varenda j-a tändare vägrade att fungera, och systern & jag var fullt upptagna med att få fjutt på helvetet!!! (Det var - 15 grader kallt utomhus...)
- Men fiiiiin var den!
Andlöst tyst och vackert seglade den iväg låååångt över Öresund...
...sedan gick jag och syster armkrok in i huset och värmen igen.
Barnen hade gått in för längesedan.
De höll på att frysa näsorna av sig, nämligen...
- Gott Nytt År!
(...eller man säger förresten God Fortsättning nu, kanske...?)
Persil,ja
3 januari 2010 16:30
Dregel dregel dregel...!!!! Nä, det är inte Pommac som dreglar över den delikata maten, det är din systers namne som dreglar över hennes hem. OOOOOOOOOOOOooooo!!!!!! Om utflyttade sonens rum ser ut så hur ser då inte resten av huset ut! (Utflyttade söners rum brukar väl liksom bara "bli över"...? Jag älskar också såna där lyktor, dregel dregel!!!!! LAmpan! Granen. Dreglodreglo!
Fast ditt är också fint, fast på ett annat mysigare sätt. Ditt är verkligen ombonat och inälskat. Fast det kanske hennes är också, jag har ju int sett så mycket.
Tack för visningen iallafall! :):):) Å du, armbandet kömmer med pösta. (Jag försökte prata nån konstig dialekt där...)
http://skonahem/blogg/persiljashus
Yvonne
4 januari 2010 08:40
Va fint hon har det!!! Och vilken dukning! =)
Var får man tag i såna där lyktor som man skickar upp???
Det skulle passa oss perfekt ju!
God fortsättning!
Kram!
http://yvonnes-blogg.bloggagratis.se
Mynta
5 januari 2010 12:02
Maria: Hej, kul att du hittade hit! Ska genast kolla in din blogg...
Persilja: Jo; systerns hus är jättecoolt! Jag gillar hennes inredningsstil - hon är enormt duktig & säker på det hon gör.
Huset de bor i passar i den stilen. En stil som jag gillar jättemycket - men den passar inte in i VÅRT lilla hus här ute i skogen, liksom...Här hemma får det bli en lite "enklare" stil (stil & stil - vet inte om det kan kallas för det heller - nån sorts hopplock är det väl mer...). Vi omger oss med saker som vi gillar, helt enkelt. Det kan bli lite vad som helst, då... =)
Ser fram emot att få ta på mig det fiiiina armbandet!!
Yvonne: Den där himmelslanternan köpte jag på ett växtvaruhus som heter Plantagen. Kostade 99 kr. Man fick köpa den vid disken där de sålde fyrverkerier!
God fortsättning till dig också!
Yvonne
6 januari 2010 09:36
Tack så mycket!
Ska se om vi kan få tag i såna till nästa nyår då!
Vi har inte plantagen i närheten, men kan säkert se till att passera där för att inhandla sådana! =)
Kram!
http://yvonnes-blogg.bloggagratis.se
Gafsan
8 januari 2010 13:41
Tack för ett år med din supertrevliga blogg. Du skriver så kul och tar kanonfina bilder. Man vill bara ha mera, mera, mera =) Blir jätteinspirerad. Du får inte sluta blogga!!!
Mynta
8 januari 2010 15:28
Gafsan: Tack, själv! Just nu är det jättekul att blogga, men ibland hamnar man i djuuupa bloggsvackor, och DÅ är det inte lika kul. Då är det extra roligt att få kommentarer som din; det får en liksom till att "rycka upp sig" och fortsätta - man återfår inspirationen...