Vackraste blickfånget just nu här hemma är denna bild

 av Bror Hjort som jag ramat in och hängt upp.

Kan aldrig se mig riktigt mätt på den.

Älskar kvinnans uttryck - ögonen (blicken), munnen, ansiktsformen...

Gillar de djupröda linjerna, enkelheten...

Bredvid tavlan har jag hängt upp mitt senaste broderi (det var ju väldans vad det skulle ta lååång tid att bli färdig med detta...):

  

Det är inte klart än, men jag kände att jag behövde påminnas om budskapet.

Irriterar mig väldeligen på att nedersta raden inte  blev centrerad;

men så blir det när man har dåligt tålamod och skiter i att räkna från mitten.

Skyll dig själv, liksom.

Därför har jag liiite svårt att göra klart - jag tänkte först att det skulle få bli en kudde av broderiet, sedan en bonad...men nu när det inte blev som jag hade tänkt mig, så känns det liksom inte roligt att fortsätta alls.

Annars fortlöper livet och vardagen i stadig lunk.

Jag har lagt in squash som jag fick av mamma:

  

Det blev jättegott!

(Och väldigt vackert)

Provbakar olika brödrecept...

  

Eldar i kaminen under kyliga kvällar...

  

...och gläds över att HELA familjen Chabo

sover uppe på pinnen i hönshuset!!!

  

Jag lever ett gott liv.

...och tackar ödmjukast för det.

 

  Vi har varit mycket ute i skogen de senaste veckorna, maken och jag.

Vi har letat svamp.

Kantareller, för att vara lite mer specifik.

Vi har hittat två.

...rubriken skulle mycket väl kunnat passa in på gårdagens (dagens?) valresultat, men jag väljer att prata om något roligare (?):

  

Här kommer jag nämligen dragandes med min Lattjolajbanlåda...

...det är på bilden OVAN, som en ska bort.

Kolla noga.

Vilken ska bort?

(Den åkte ut rätt så omgående efter att jag tagit bilden - såg faktiskt inte

Fru Korsspindel förrän jag kollade bilden i kameran...)

Den sista veckan har jag kört runt på många skogsvägar i bygden

av en särskild anledning; jag har varit på jakt efter rönnbär.

Jaktlyckan visade sig dock inte vara särskilt god.

Hittade inte ETT ENDA rönnbär i skogen.

Den lokala ICA-affärens parkeringsplats blev min räddning - DÄR fanns det gott om rönnbär på träden mellan alla bilar!!!

Beväpnad med sekatör och en GB-glasslåda skred jag till verket.

Väl hemkommen plockade jag av vartenda rönnbär från sin klase.

Det blev mååånga rönnbär:

  

Visst ser de ut som tomater???

Vackra är de i alla fall!

Vad skulle jag med alla rönnbär till, då?

Jo - en del av dem skulle torkas och bli till näringsrikt fodertillskott till hönsen  i vinter, och en del skulle bli fiiint inomhuspynt:

  

- En rönnbärsmobil!

Den hänger nu på en takbjälke och pryder TV-rummet...

  

Jag vet inte om jag är riktigt klar med den ännu - jag hittade nämligen ett par jättefina ekollon häromdagen, som kanske också ska få hänga och dingla tillsammans med lönnäsorna...

Det har blivit höstigare på fler ställen inomhus hos oss;

septembermorgnarna blir allt kyligare, och det känns framför allt på golven och i köket, där vi inte har någon värmekälla överhuvudtaget.

(Förresten har vi just nu ingen värme påslagen någonstans överhuvudtaget - vi försöker hålla oss till oktober månad med att dra igång pelletsbrännaren...)

I köket har vi bytt ut vår "sommardörr" (dörr-ram klädd med insektsnät) till kallfarstun mot vår "riktiga" dörr; vinterdörren.

Vinterdörren kallas även fuldörren, eftersom den är väldigt sliten, repig, målarfärgsfläckig och sjaskig...

Men tack vare den får ju jag en alldeles perfekt anledning till att använda någon av mina maniskt inköpta diskhanddukar!!!

Inget ont utan att det för nåt gott med sig, eller hur???

Visst blev den väl höstig och fin såhär???

  

   Var inom en loppis igår, när jag ändå skulle iväg för att köpa fågelmat.

Fyndade bl a ett par fina frukostskålar, som kommer väl till pass nu, eftersom frukostskålbeståndet hemma har decimerats under sommaren.

Dessa kan väl vara trevliga att äta ur under någon arla morgonstund???

En liten tavla för 10 kronor, som jag inte kunde låta bli oköpt:

  

Den ska få hänga tillsammans med mina andra fågeltavlor.

Hittade även ett par jättefina gamla märkböcker:

  

Många vackra mönster och bårder!

Jag ser ju DIREKT ett antal motiv som jag kommer att använda mig av...

Köpte ett vykort som ska få bli födelsedagskort inom snar framtid:

  

- Kolla!!!

 

Welcome to a trip down my memory lane!

 

Visserligen var jag bara två år när denna glasskarta existerade,

men de här glassarna fanns även när jag befann mig i aktiv glassköparålder!

- Vilka priser, va!?

 

Det intet ont oanande födelsedagsobjektet hade dock hunnit fylla hela tio solvarv vid den aktuella tidpunkten, så han kommer nog att få en del angenäma flashbacks...hoppas jag.

 

Sedan blev det bullbak hemma på kvällen (23.30; hur normalt på en skala...?).

 

Hade nämligen hittat ett intressant recept på den übertrevliga sajten Alternativ.nu.

Jag har letat efter bra recept på kalljästa bullar som man kan slänga ihop på kvällen och sedan grädda direkt på morgonen, så att man kan få nybakt på morgonen utan någon större arbetsinsats.

 

Gjorde helt enligt receptet.

Slog ihop en deg som formades till bullar och placerades i kylen över natten:

 

  

 Satsen ger 8 bullar.

Såhär långt = läget under kontroll.

 

Det var på morgonen det sket sig.

Låg och drog mig i sängen medan make och dotter

förberedde sig för skola och jobb.

Eftersom sonen numera har fyra sovmorgnar av fem möjliga (går tvåan i gymnasiet...), och jag inte skulle jobba idag, så tänkte jag att jag kunde ta det lite lugnt, sådär...

 

Det var DÅ jag kom att tänka på de jävla bullarna i kylen!!!

Hur mycket LÖNT är det att göra dessa bullar om man (dottern i alla fall; mannen äter ALDRIG frukost), inte kommer att hinna äta dem innan man går iväg på morgonen???

 

For således upp som ett jehu, satte ugnen på 225°, tog ut bullarna ur kylen, klippte kryss i dom och bad en stilla bön om allt skulle hinna bli färdigt...

 

  

 

...jag tror ALDRIG att ugnen tagit så LÅÅÅNG tid förut att bli varm!!!

 

Nåja, bullarna BLEV färdiga till slut;

 

  

 

...och medan dottern och jag satt vid matbordet och njöt,

passerade skolbussen förbi fönstret.

Suck.

 

Det blev en tre mil extra biltur idag alltså,

 iklädd morgonrock och med morgonkaffet i ena handen,

för att få dottern till skolan.

Det är ju skolplikt.

 

(- OCH frukostbulleplikt!!!)

 

Här är i alla fall receptet:

(men ställ då gärna en klocka på väckning...)

 

  

...har jag plötsligt massor av!

Men som vanligt dyker allt upp samtidigt i min arma skalle.

Då blir det svårt att sortera och prioritera.

Det brukar i allmänhet sluta med att jag har 23 000 projekt igång samtidigt.

Och hur bra är det?

Och hur bra blir projekten?

Dessutom blir jag jättevirrig.

Virrigare än vanligt. Och det vill inte säga lite.

Skallen är full av saker som vill ut, och samtidigt pågår livet utanför; 

folk runtomkring som vill prata med mig, t ex. Prata om viktiga saker.

Saker som jag då inte kan ta in, för det är redan knökafullt i hårddisken, liksom.

Vardagen ska dessutom också knåpas ihop däremellan,  med jobb, skola, aktiviteter, mat, djur...allt blir en himla röra.

Det är faktiskt skitjobbigt.

Jag försöker strukturera det som rör sig i min skalle genom att skriva upp det  - men det blir till slut en lista som är lika rörig som mitt tänk.

Då känns det bra när man lyckas få klart lite småprojekt inemellan.

Som så enkla ting som att baka en sketen kaka, t ex.

Något som kan bli AVSLUTAT, och dessutom med ett GOTT resultat!

  

   ...vi hade bananer kvar, som hade sett sina bästa dagar.

Jag tog fram en av mina gamla trotjänare; "Sju sorters kakor",

och se - där fanns ett kul recept på banankaka med bl a kaffe, ingefära och kanel med bland ingredienserna. Skitgod, blev den!

Ett styck bananprojekt avklarat.

Projekt nypon blev också avklarat igår, efter en skön hundpromenad.

Numera känner man sig hjärtligt välkommen hem till oss:

  

Tittskåpet bredvid ytterdörren blev nämligen uppdaterat!

Ibland räcker det med att få syn på en supervacker vinetikett för att inspirationen ska sätta igång i racerfart:

  

...och då finns det bara EN lösning för att få bukt med den där inspirationsattacken; drick upp innehållet!

  

...under färd.

Så brukar det ibland stå på en skylt bredvid busschauffören.

Jag borde nog ha en liknande bredvid mig  (eller i pannan?) - när jag STICKAR;

"Förbjudet att prata med stickerskan medan hon stickar"

Det blev nämligen en ofrivillig effekt i mitt sticke häromkvällen, när jag satt i TV-soffan och stickade. Bägge barnen satt bredvid mig och spelade ett roligt spel, och jag kunde inte låta bli att bli lite engagerad, jag också...

  

Ser ni - där, högt uppe mitt i all slätstickning kommer plötsligt ett varv där jag stickat aviga maskor istället för räta...

SUCK.

 Jag varken orkar eller vågar repa upp det - jag är rädd för att tappa en massa maskor, så det får faktiskt vara så.

Jag får väl låtsas som om det är MENINGEN att det ska se ut så...

Ska försöka få till ett likadant "felvarv" lika långt från slutet sedan, så det liksom kan "matcha" detta...

Får väl be någon prata lite med mig då, bara!

Förra veckan lånade jag en intressant bok på bibblan:

  

Denna hade jag inte sett tidigare - bara en äldre variant med lite tråkigare recept.

Denna var full med ny inspiration!

Jag är ju lycklig ägare till TVÅ lergrytor, och använder i alla fall den ENA (större) rätt så flitigt, men det blir alltid samma gamla maträtter som lagas i den hela tiden. Det jag gillar mest med att laga mat i lergryta är att allt kött blir så HIMLA saftigt och "genomkryddat". Ett stort plus är också att maten liksom sköter sig själv i ugnen några timmar, så man kan göra en massa annat medan huset fylls av underbara dofter från ugnen...

Testlagade  lite nya recept i köket i förrgår:

  

- Gissa vilken som är mest använd av dessa...?

Första recept att testas blev ett brödrecept;

"Grov filmjölkslimpa". 

Gjorde en deg enligt receptet i boken, blötlade grytan under tiden, och oljade sedan in den. Lade i degen för jäsning en timme:

  

På med locket...

En timme senare:

  

- Bra jäsning!!!

Efter ytterligare två timmar; i ugnen:

  

Kul form, liksom.

Gott blev det också!

Nästa recept:

 

"Paprikakyckling"

 

 

I botten på den blötlagda lergrytan lade jag en blandning av paprika, lök & Creme Fraiche.

Ovanpå det lade jag sedan klippta kycklingfiléer som först gnidits in i salt, svartpeppar och paprikakrydda:

   

Skjuts in i kall ugn, som sedan vreds upp till 200 grader.

1,5 timme senare:

  

- Mums fillibabbo!!!

TIPS: Servera INTE tillsammans med GAMMAL bulgur

med bäst-före-datum "Juli 2008".

Det gjorde jag.

Hittade fräsch Cous Cous längre in i skafferiet.

Slängde bulgurn. Åt helvete.

  

Tröstade mig med en av mina favoritsysselsättningar senare på kvällen.

Lugnast så, kanske - lååångt från alla aviga & räta maskor

samt obehaglig bulgur...

Idag ska jag rensa skafferiet.

blir det nu till Ulrica, som undrade hur vi gjort gödselbrädan i hönshuset...

Varning för skitbilder, alltså.

Eftersom jag är USEL på att förklara, måste jag ha bilder till hjälp - tågade således ut i hönshuset iförd morgonrock & sandaler...

Såhär ser gödselbrädan alltså ut på lite närmre håll, lite sådär uppifrån:

  

Ja - jag ska städa här idag!!!

Rundstaven upptill är sittpinnen...

Gödselbrädan är en hylla av plyfa med ditspikad brädkant framtill.

Hyllan sitter löst (ej fastskruvad, alltså) på två sådana här konsoler:

  

Gödselbrädan går således att dra ut vid grovrengöring.

För att förhindra att den vippar, har vi skruvat fast en smal plyfabit på väggen:

  

Vet inte om det framgår så bra på den här bilden, men här har jag alltså dragit ut gödselbrädan en bit, så att man kan se konsolen undertill, samt "plyfabiten" på väggen.

För att hönsen inte ska gå runt i sin egen skit, så har jag klippt sönder ett kompostnät (som jag även fått skarva), och sedan hängt upp lite sluttande i hållare på väggen (lätt att liksom bara lyfta upp...). "Hållarna" tror jag är gamla elkabelshållare (man tager vad man haver...).

På gödselbrädan lägger jag tidningspapper som jag bara viker ihop och slänger i växtkomposten vid städning. (Blir fiiin jord så småningom...) 

På med nytt tidningspapper - klart!!!

Min lilla hönsfamilj kom DIREKT in i hönshuset när jag gick in för att fota.

- "Bjuder du på nåt gott att äta?" 

 

Förresten, jag har bytt bort min vattenautomat mot en helt vanlig hundvattenskål i metall:

   

Tyckte inte vattenautomaten i plast matade fram vatten tillräckligt bra...

Intresseklubben antecknar? 

Äntligen har NÅGON förstått

att pinnen ovanför gödselbrädan är en SITTpinne!!!

  

...men det skulle ju tydligen behövas en KVINNA  för att inse detta...

Vår dinge tocke Ramses envisas med att sitta kvar på kanten av gödselbrädan vareviga natt, trots att han då riskerar att bli nerbajsad...

Jag är SÅ glad för att Ruva visat de små att man ska sitta på pinnen under natten. Småttingarna tjafsar liiite om vem som ska få sitta närmast sin varma och sköna mamma - men man får hoppas att de turas om, lite!

Jag tror att en av anledningarna till att Ramses har valt gödselbrädans kant som "sin" plats, kan vara denna:

  

Ser ni honom?

Jag har fotat honom genom fönstret från utsidan (svårt - allt speglar sig).

HÄR har han koll.

Han kanske tar så seriöst på sin uppgift som tupp,

att han liksom måste vakta sin familj i ALLA lägen??

Då är han ju plötsligt inte KORKAD längre,

utan helt enkelt en ENORMT bra pappa tillika tupp??

I sådana fall ber jag ödmjukast om ursäkt, Ramses...

Igår parkerade jag mig på marken (på tidningar - jag ville ju inte sätta mig i hönsskit) i hönsgården.

Jag hade min sedvanliga kopp kaffe med mig, samt även ett av hönsens favoritkäk för tillfället; riven ost:

  

Kycklingarna pipskrek och flögsprang fram till min utsträckta hand.

Vet inte om ni kan se här hur de har förändrats på kort tid?

De har fått ett mera "vuxet" utseende, och blivit ännu mera mörkfläckiga.

  

De är duktiga på att ta för sig också.

Mor & far håller sig lite i bakgrunden...

  

Oooh - snyggt nagellack!? Glamour i hönsgården!!!

Den här bilden visar lite hur stora de blivit i förhållande till sina föräldrar;

inte illa, va? Det går FORT, nu!!!

  

Trängsel på en av favoritplatserna - pallen.

En av kycklingarna har varit smart nog att välja pinnen på flygpelaren istället.

Vi har haft ett par fantastiskt fina höstdagar här nere i Skåne, nu.

Nätterna har dock varit ganska kyliga - en morgon hade vi faktiskt bara 1, 4 plusgrader utanför fönstret!!!

Men dagarna är helt underbara. Sol och hög luft.

Jag har passat på att plantera om lite i mina utekrukor,

för att göra lite höstfint.

En del uteväxter har fått komma inomhus, också:

  

Fikonträdet, t ex.

Men det var ju VÄLDANS vad STORT det blivit!!!

Fullt med stora fina fikon är där också på det.

Vet inte vad jag ska göra med dem - tror ni de mognar inomhus?

Själv har jag ingen aning!

Eller ska man kanske plocka av dem och låta dem mogna på en tallrik i fönstret?

Kommer fikonträdet att tappa sina blad nu när det står inomhus?

Det blir VÄLDIGT grönt inomhus när alla växter kommer in och trängs:

  

Ibland känns det som om man bor i en djungel när man kommer ner i vardagsrummet om morgonen - speciellt när solens strålar står på för fullt!

Stooora växter överallt - och på NYA platser:

  

En av Karlbergarna har hamnat på piedestal vid fönstret i TV-rummet.

Där står förresten den andra, också:

  

Uppe på TV-skåpet.

Igår flyttade jag förresten upp hammocken från gräsmattan till däcket.

Det blev faktiskt riktigt bra!

  

...fick möblera om lite med växter och resten av möblerna, men jag tyckte det blev en så härlig rumskänsla, här!

Här låg jag sedan i hammocken i kvällssolen och läste och lyssnade på hönskackel...det blir inte mycket bättre än såhär.

Och då är jag faktiskt FULLSTÄNDIGT nöjd.

Amen.